Sign. Zeile Transkription
R 77 1   Description öfwer adelzgården Schmatzin
U 800 2   hwilken är geometrice afmätt1 ao 1694 uti augusto2
  3 1 Schmatzin är belgen uti Wolgast district, gräntzandes norr ut med Ratzin
  4   öster med Schladkow, söder med Vetense och Petschow, men wester
  5   ut med Lüssow.
  6 2 Schmatzins inwånare hafwa sin kÿrckiogång till Rantzin hwarest och
  7   deras kÿrckioherde är bondes.
  8 3 Uti Schmatzin räknas som pensionarien sejer 6 cultiverade och 7 ödes
  9   ridderhuefwen men cantzlerskan på Lüssow segier at efter kÿrckio=
  10   marickeln räknas Schmatzin för 30 huef:a men om det är landt el.r hakenhuf.a
  11   wet han intet at gifwa beskied el.r underrättelse om.
  12 4. Som mig är sagt, skall Schmatzin wara af3 gammalt Zwaben lähngodz, hafandes
  13   sahl: cantzler Wolffrad4 samma bÿ erft efter sina föräldrar hwilka honom haf.a
  14   kiöpt af creditorer, och possiderar nu sahl: cantzler Wolffradz5 enkia på Lüssow
  15   samma gård, hafwandes hoon på honom upsatt en förwaltare hwilken åhrl:
  16   gifwer för Schmatzin pension 250 rdr.
  17 5 Schmatzins inwånare
  18   Jean Melchior Grim pensionarius på åkerhofwet
  19   Marten Ramelow   heelbönder Uti förra tijder hafwer här bodt
  20   Paul6 Kopp   folck nog tÿ man kan många ödes hof
  21   Christian Brasch cossat finna; men om det äro bånde el.r cossaten
  22   Tÿs Gager scheffer hoof wet man intet, tÿ inwånarna
  23   Jochom7 Stutzen koherde kunna ingen ting derom berätta.

 

Sign. Zeile Transkription
R 78 1 characte
res
fig: 		Areal uthräkning öf.r Schmatzin8 åker ödes
åker 		eng hölaß mulbetes
mark
och
skoug 		trägard
U 801 2   M R M R M R   M R M R
  3   Åker                          
  4 A Schmatzins åker brukas uti tree slage och är feltet                          
  5   A som i åhr war winterfelt af fölljande art                          
  6 A1 god sandmÿllig åker som bär god winter och sommar                          
  7   säd 96 150                      
  8 A2 kallgrundig sandjord 14 - 1009 150                  
  9 B1 war i åhr sommarfelt och består af godt sandmÿlligt                          
  10   land, innehållandes     91 289                  
  11 C war i åhr träde och består af godt sandmÿlligt                          
  12   land, innehållandes     93 279                  
  13 D. Ödes åker                          
  14   Wid Schmatzin är ödes åker af samma art som i Lüssow         382 150              
  15 E. Eng och hööslag.                          
  16   Twenne stÿcken hagar el.r kopplar wed husen hwilka förr                          
  17   hafwa warit åker, men nu brukas till eng, deras                          
  18   area innehåller             9 -          
  19   Hemma wed Schmatzin kan åhrl: som högst samblaß                 12        
  20   På Lüssow10 eng E1 haf.r Schmatzins åkerhof en eng à 2 laß höö                          
  21   Schmatzins inwånare legia åhrl: engar af Anklams                          
  22   borgiare.                          
  23     transport     296 118 382 150 9 - 12        

 

Sign. Zeile Transkription
R 79 1 characte
res
fig: 		Areal uthräkning öf.r Schmatzin11 åker ödes
åker 		eng höö
laß 		muhl
bete
och
skoug 		trägard
U 802 2   M R M R M R M R M R
  3     transport     296 118 382 150 9 - 12        
  4 F Om muhlbete och skoug                          
  5 F1 kiärr och moraß med några stoora eekar sampt der                          
  6   jämpte aal= och wid12 busch, waran=des och der uti                          
  7   braf bete för stoorboskap 91 -                      
  8 F2 små moraß backar och pölar på hwilka wäxer braf                          
  9   gräs för stoorboskap 147 -                      
  10 F:3 hofstellen och gatan innehålla 12 100               250 100    
  11   Skoug till timmer kiöpes ifrån andra orter såßom                          
  12   och en deel till brennewed, tÿ de buskar som stå                          
  13   på eget felt, förslå intet för heela bÿen.                          
  14 G. Trägård.                          
  15   Wid åkerhåfwet el.r håfwet no 1 är en trägard                          
  16   med åtskillige slagz trä, hwilken trägård haf.r                          
  17   förr warit mÿcket siön, men för faller nu till                          
  18   meste delen af oacht samheet, deß areal innehål                          
  19   är                       1 115
  20     Summa13     296 118 382 150 9 - 12 250 100 1 115

 

Sign. Zeile Transkription            
R 80 1 Annotationer öf.r Schmatzin14 rog
siepr 		korn
siepr 		hafra
siepr 		erter
siepr 		boch
wete
siep. 		lijn
siep.
U 803 2              
  3 Om uthsäde och åkerens fruchtbarheet            
  4 Förwaltaren hafwer detta åhret utsädt 180 122 72 5 - 4
  5 Hwardera bonde segier sig kunna åhrl: utsåå rog 20 siep.r, korn 18, hafre 6            
  6 erter en, bochwete 1 och lijn 1 sieppa hwilket belöper för 2 bönder 40 36 12 2 2 2
  7 Cossaten kan åhrl. utså 10 9 3 1 1 1
  8 Uti ett morgonl.15 kunna tree goda sieppor rog el.r korn insåß            
  9 Om werkboskap till åkerbruket.            
  10 Förwaltaren håller på hofwet 8 st: oxar och 8 st hestar.            
  11 Hwardera bonde hafwer 4 st oxar och 4 st: hestar nödige            
  12 Cossaten behöfwer 3 st: hestar och 2 st: oxar            
  13 Schäfferij kan på Schmatzin hållas à 400st fåår            
  14 wed Schmatzin är och godt bette för bijen            
  15 Om tienstfolk och böndernas tienst till åkerhof.et            
  16 Förwaltaren håller en häkare, 2 drengar, 2 pigor och en poicke            
  17 Hwardera bonde behöfwer dreng, piga och poicke, Cossaten behielper sig med 1 piga            
  18 Hwardera bonde tienar på Schmatzins åkerhåf uti wekan 5 dagar, nembl: 4 dagar            
  19 giör tienst med 2 personer och 1 par oxar, och den fembte dagen med 1 person            
  20 till foot. Cossaten giör tienst 5 dagar i wekan med en person till foot. uti skår=            
  21 andan tienar hwar bonde i sina tienstdagar med 3 el. 4 personer, och cossaten med            
  22 twå. Förwaltaren hafwer och under sit arende en heel bonde ifrån Balitz            
  23 som giör honom tienst.            

 

Sign. Zeile Transkription
R 81 1 Annotationer till Schmatzin16
U 804 2  
  3 Om uthgifter Rd siel
  4 Accijs är detta åhret utgifwen af Schmatzin 15 : 4
  5 Om reütersteür magazin korn och lehnhest vid: supra Lüssows
  6 annotation tÿ der står sådant summatim upfördt och behöf.r
  7 man här wed det samma eij iterera.
  8 #  
  9 Deße inwanara kunna, då nogot så ner goda åhr äro
  10 sällia braf korn, tÿ deras land är godt och till dragande
  11 NB Uti Lüssow17 är twenne bondhoof hwilka uti förra tijder hafwa
  12 hört under Schmatzins lahnfölliare och hafwer sahl: cantzleren löst
  13 samma hof till sig ifrån creditorer som dem hafwa under sig haft.

 

Sign. Zeile Transkription
RRev 244 1     Anno 1704 är bÿen Schmatzien nÿ
åcker
URev 365 2   [...]18 reviderat och befunnen som fölier.19 M R
  3     I feltet A.        
  4 A3 1. af ödes åckren D upbrukade20 är sijdlänt sandland, seijes och wara        
  5     kaltgrundigt brukas i 3 slägen el.r felder - 180    
  6 A4 - något mehr höglänt dito af ödes åckren D. nÿlig upbrukat        
  7     är magert sandland, lärer i mangel af giödzel eij kunna        
  8     draga mer än hwart 4de åhr 4 60 4 240
  9     Feltet B.        
  10 B1. 3. sijdlänt sandjord af ödes åckren D upbrkat, föregifwes wara        
  11     något kaltgrundige, och most alså tem=melig giödes om det        
  12     skall draga lijka med feltet     12 150
  13     Feltet C.        
  14 C1. 2. af D upbrukade, är mager sandjord, såß dock mehrendehls        
  15     som feltet     - 170
  16       Summa 17 260

 

Sign. Zeile Transkription
RRev 245 1    
URev 366 2    
  3   Ångoende ödes åcker.
  4 Da. är sijdlänt och något kaltgrundig till cultur nästan otiänlig; brukas
  5   nu till beete.
  6 Db. är än slemmare, kan och eij mistas från betet, som och wäll lijkmätigt
  7   sÿnnes.
  8 Dc. är alldeles till cultur oduglig, dÿ som berättes skall i något wåta åhr stådze
  9   stå öf.r med watten, och uthan des säÿa de sig hafwa det till beete nödig.
  10    
  11   NB. Här berättes skohla wara capell=åcker men fans nu här ingen som
  12   den kunde uthwijsa uthan är för många åhr sedan kommen i förgäten=
  13   heet.
  14   [...]21

 

Bestandssignaturen: anzeigen
Übersetzung: 2011, Anke Maiwald M.A.
Namen der Landmesser:
Hauptvermessung: Peder (Petrus) Wising
Revision:
Anmerkungen:

1 afmat uti augusto a.o 1694 (andere Wortstellung in der Urschrift).

2 Schmatzin wurde von Peder (Petrus) Wising vermessen.

3 Anstelle von af steht in der Urschrift: ett.

4 Wolffrath (Schreibweise in der Urschrift).

5 Wolffradths (Schreibweise in der Urschrift).

6 Pauul (Schreibweise in der Urschrift).

7 Jocom (Schreibweise in der Urschrift).

8 adelßgården Schmatzin med tilhörig Annotation (zusätzlicher Text in der Urschrift).

9 Anstelle von 100 steht in der Urschrift: 110.

10 Lussows (Schreibweise in der Urschrift).

11 adelgården Schmatzin med tilhörig Annotation (zusätzlicher Text in der Urschrift).

12 widie (Schreibweise in der Urschrift).

13 Summa summach (zusätzlicher Text in der Urschrift).

14 Die Überschrift in der Urschrift lautet: Annotationer til adelßgården Schmatzin.

15 morgon land (Schreibweise in der Urschrift).

16 adelßgården Schmatzien (zusätzlicher Text in der Urschrift).

17 Lussow (Schreibweise in der Urschrift).

18 Die Anzahl der Areale ist in der Urschrift ausgeschrieben und sie stehen nicht in einer separaten Spalte. Bsp.: anstelle von |1| af ödes åckren ... steht in der Urschrift ett stycke af ödes åckren ... .

19 Die Überschrift in der Urschrift lautet: Areal uthräkning öfwer den åcker som är upbrukat i Schmatzin sedan ao 1694 och wed revision 1704 observerat worden.

20 upbrukat (Schreibweise in der Urschrift).

21 Kyrkio Matriculen lyder få Capelle zu Schmatzin die Capelle ist schon vermöge voriger Matricul nider gebrochen gewesen und geneset der Pastor die Hebung deß godes Landes von 5 Schffl Saat welches vor diesen sehligen Daniel Schabe zu gelegt. (zusätzlicher Text in der Urschrift).