Transkription

Fordom skall dätta torpet warit mÿcket större i sitt begreep, män behöfwer nu

ints omtala at i fordna tijder ha här skolat waret en lijten beck allenast

emillan Rügen och dätta landet som man kunde öfwerstiga på en märe

skalle som än förtälljes; där nu är merän 3 mils siö öfwer:4 utan här

skall i manna minne wara mÿcket förminskat af salta hafwet till sina stran=

des och är dätta torp uti Wolgasts district ungefähr 1½ mil från samma

stad uti norr w till norden belägen. Man menar orsaken af ursprånget

wara till deß namn, at hafwet wällar här intill med sin starka kiöld at

dät altijd om winteren här frÿser och kallare sÿns än in i landet af

urminnes skall dät hafwa hört under Gripswalds5 stads kunnandes man

altså intet beskied af inwånarena bekomma huru det är tilfallit

till denna sin öfwerheet gir hwar=dera inwånaren 15 rlr åhrl. Och utom

dät bekomma de intet mer af denna. Elliest är at merckia dät de måste

åhrl: twenne dagar tiäna till Non=nendorff6 uti plogtijden med 4 harfwar

och en karl hwardera, så att 16 hästar måste utgiöras på en gång och 4

personer dänna tienst giöra de för den åkere som de ha intaget på

Lubmins ägor, deßutan gifwa de alla tillhopa 8 gulden pactgeldt till

Wrangelsburg7 sampt låta de Lubminska åboerna niuta bete för sina hestar

på sina ägor för samme åker skall krono utlagor anlangande så steura

de åhrl: för en reducerte hufwa, äfen som andra omkringliggande grannar

af samma huffetal accijs gir hwar=dera åhrl: 1 rlr kop och wiehesteur sampt

Transkription

andra utlagor måste de sielf erläggia men reütersteür warder dem godt

giordt öfwer helfften af deras herskap i staden Gripswald8. Är och at merkia

det heela torpet gir sin merbnm:^te öfwerheet, utom åfwennämde utlagor

för den Grossen Se 80 torra giäddor åhrl. I Wusterhusen är deß kÿrckia

och gir hwardera sin pastor där samma städes boende 14 marker smör och

klåckaren får af hwardera 3 marker. Deras grentzar är allestädes

richtige i tÿ hafwet sluter dät merendehls in undantagandes westerut

på fasta landet med Lubbmin9 och sedan söder ut med den engen allmä[-]

ningen emillan Spanderhagen och här hwilka äro af ricktige den förra

med ekar och grafwar, den senare allena med grafwar.

Georgen Thurow Schultz

1

Fallentin Thurow

2.

1.

Georgen Tabell

3.

Hindrik10 Thurow

4

Staffel11 Jorn fäherde

5

Transkription

Characte
ell fig:m

M

R

M

R

M

R

M

R

M

R

Betÿdar egen åker som inom däras grentz ligger och är fast utan åtskillnat

af klara sanden

 -

är den åkere som de hÿrt hafwa på Lobmins14 ägor och är äfwen

210

af klara sanden och fins på Lubmins charta15

deße åfwannemde twenne delar giöra till hopa 4 små felt af hwilka

nummer 1 betÿder Fifrutenfelt. 2 är fir rutenfelt 3 är Strandfelt och

4 ähr daß Hinterste felt.

210

äro ängiarna wed dät salta och friska watuet heromliggande kallas

wäll Überwisch17 wed den friska stranden af sign 1 och Niederwisch18

wed den salta sig: 219 som20 de icke äro af någon wiß skillnat till sin

natur utan äro af en art öf:^r alt nembl: af slätt och jemn samt

något nidländt wallgrund; så har man demtillijka med de andra

ängefläckarna innom deß grentz tillhopa räcknat och lärer hwar morgon

mot 1½ höölaß gifwa

330 21

Den släta och jämna betes marken som är af samma beskaffenheet

med engiarna doch jemte stranden ett stÿcke W sandig förstå herunder tompter[-]

na

210

een buskig och backig liugemark

 -

210

twenne små ekelundar med några små aspar och biörkar

här och där bewuxen

Die Grosse Se af allehanda fiskefänge bekannt i däk han har in

och utlop med stora hafwet äfwen och med det friska wateet

62

Transkription

Utom dät at här är ringa åker tillfinnande, så ähr och deß grund mest öf:^r

alt af klara sanden, dåck här och där wed pölarna och elliest där de plöga, så

sit korn hwilket är på et stelle och heeter Fif Ruthenfelt28 som altijd är af

sommarsäde. Strandfelt är altijd med rog besådt dåck låter man det alle 4

åhr hwila. Och är at märckia dät nuär Fir Ruten29 och Strandfelt alla båda

med rog besådde, hwilket man practicerar äfwenwäll med de andra felten för

utan at man söker fläcketals ut för kornsäde till det som såß kann uti fif=

Rutenfelt30 och altså egentligen öfer alt eij så särskilte åkerfelt fin[-]

nes, tÿ somblige gånger läggia de mer ut somblige mer in widare

skall man weta at hwar man nu talat har, bör förstås, så om deras

eget land som den tillhÿrta åker; elliest är deras åkerfelt uti ingen

afdelning författadd tÿ dät är mÿcket lijtet, bör man altså

här åtskillia emillan däras utsäde på sin egen bodte som öfer

7 skp:^r intet stiga skall nämbl: fÿra uti korn och 3 uti rog för

hwardera bonden: och deß utsäde som de ha på Lubmins ägor skall

mäst besta uti rog säde och utså hwardera 8 skp:^r rog och 1 skp:^r korn

facit 36 annor säd sår man här intet.

Transkription

Deras näring består altså mest uti äng, effter der så ringa och slätt

åker äga; och äre de alla utpå uddan, som öfwer alt med31 bete och skoug

heta Frisendorffs32 Strauch belägen. Icke desta mindre ha de apart

namn på dem, som Überwisch wed friska wateet, hwilken är tämmelig

dräcktig särdeles när något rägnacktige åhr ähro för den torff

grund, som öfwer alt där befinnes. Och skall man om dem alla förstå,

at när floden är stå de icke allenast underwatte, utan des

höö wardes somt förderfwat som bortfördt af floden owan=

nämde äng skall uti goda åhr öf:^r 40 höölaß intet gifwa kunna.

Niederwisch33 är af samma art, och beskaffenheet som den förra

och effter samma åboernas berättelse gir 24 hölaß de andra små

fläckarna inom deras grentzar skall häller öfwer ett höölaß till

mans eij gifwa kunna, dock bärer hwardera morgon åt minstone

1½ höölaß gifwa kunna som reda sagdt är i uträkningen.

Transkription

Hwad det släta eller bara betet angår så är det af samma art och be[-]

skaffenheet som ängiarna undantagandes mot torpet och jämpte saltsiöstranden

där kastar hafwet e som åfftast sand up och skadar betet altså inwed stranden

ända lång effter ifrån torpet mot brÿggian, som ligger öfwer den lilla ström=

men hwilken släpper Das Grosse Mer som heter elliest Der Boden tillhopa med

Die Grosse See35, sträckiandes sig sanden öfwer 1 od 2. 3 ifrån stranden,

elliest hwad nu med busk bewuxit ähr eij så sÿnnerliget emädan det är

alt på sandige backar belägit, icke desto mindre betiennar sig fäet däraf

rätt wäll. De twenne små skouglunnar bestå af små unga ekar biörkar och

aspar den ÿttersta lunden består mäst af ekar och den andra så halfft om

halfft deraf och andra trä. Och emädean ekarna äro unga så ha de till när

warande tid intet något märkelig mast kunnat bringa, utan inwånarna be[-]

tiena sig af deß qwistar som de an=dra träe till nödtorfftigt brenna och

elliest är deß grund äfwenwäl för fäbete stukelig. Af detta

ser man, at här kann tämmelig upfödas ungfä uti hwilket torpets intrader

beror af allehande slag: och fins nu smått och stort fä till 150 får et=

hundrade 5036giäß kunna här stor fortgång hafwa och fins öfwer

100. swin mot 50. och är at marckia dät om winteren fins kornfä37 här

Transkription

eij stort, utan det warder mäst om hösten bordt sålt.

Till dät at de ha goda ängiar och bete, hwaraf de föremest sitt

uppehälle ha, måste man och deß fiskerij anräckna, hwartill denna

ort rät skilliar ähr, i tÿ at salta hafwaet norr ut löper in till deß

huus med en ren och fiskerijk wik, som ett stÿcke från landet runt

här om tämmelig grund, hwar utiat fiskia dem frijt står utan

någon betahling deß utan ha de och en öfwermåttan rik insiö som

Gross See38 heter hwar före de gij rådet i Gripswald39 sina herrar 4 stig

tarrfisk märk att denna siö hörer äfwen wäll till Spanderhagen,

dåck wet man icke om han hörer den half eller fierdedelen till, dåck

står dem fritt at där i fiskia äfen så wäll som deße åboer dänna

siö har twenna små in och utströmanar, hwaruti fisken kann fångas

effter fiskarens begiär.

Som här är ringa åkerwerk, så håller man heller eij några arbetshion

utan där få ähr, at man har sina barn som Schultzen en stor son och

en dotter, de andra äro allena

Dät ligger öpet för alla 4 wäder dätta torpet och brusar och sustar hafwet

med stark wind in på alla sidor snart sagt, tÿ kann bijen eij så framgång här

ha tÿ fins och hoos hwardera allenast 2. 3 a 6 ståckar.