Transkription

Description öfwer öden Ruden som wart Anno 1694 uti julij månadt
afmätt1

Från Penemünds Skantz ungefär en mijl uti nord till osten ähr dänna öö belägen och hörer

under herrehåfwet Spiker på landt Rügen hwaröfwer hans excellence grefwe Nils

Brahe patron ähr. Fordom dag skall detta hafwa hört till Wolgastiska amptet då

fursterna skola här hafwa hafft et lusthuus upbÿgt men wed sahl. feltherrens

Wrangels2 tijdh hwilken och lät ett lusthuus här upbÿgga som wart i sista kriget af

fienden ruinerat är detta jämpte det Wrangelsburgiska3 Gebiet hoo i händer

kommit. Och skall altså efter hans dööd detta wara så förfallit till hans

dotter, hwilken ofwan:^de H:^r grefwe till4 sin gemåhl bekommit. Wed efterfrågan

om denna ö större eller mindre warit så war en gammal åboe Michel Fischer

en man om 80 åhr snart som weste att öen wed hans tijd är mÿcket förminskat

worden som på nordare sijdan skall denna ön hafwa skutat et godt stÿcke

uti siön åt Tisow land på Rügen där nu alt under wattn ligger och elliest

är på alla sijdor afskiöld något och förändrat ia det är klart af Pommerska

scribenternas öfwerensstämning at Ruden med Rügen terra continens warit

där nu die Neue Diep är och är nu fast en 3 mijl bred siö emillan5; snart mit

på öen har warit en rudadam som sahl. feltherren hade för sig apart

låtit giöra men wart uti den watn floden som skiedde förgången höst mestedels

af sand igen förd, och altså all den förra fisken utdrifwin elliest är denna öen

intet högre belägen än et hon wed stora floder warder till en stoor del öfer[-]

fluten, som fiskedamms ihop kastande wäll betÿgar. Hwad deße åboers näring angår,

Transkription

Description öfwer Ruden som wart Anno 1694 uti july månat
afmätt

så består hon egentelig uti fiskerij efter här är hwarken äng eller åker,

utan sådanne nödwendigheeter måste de så mäst omkring på landet sökia; men hafa

allena här uti sanden bete knapt öf:^r sommaren för 20 hufwud småt och stort

fä och i torkåhr knapt för halfparten sampt 12 a 13 stÿcke får giäß och swijn

fins allenast några stÿcken, tÿ här skall ingen profit och lägenheet wara

der till, tÿ kornet för swinen måste kiöpa6: och elliest är om wåren alt för kalt

för de små gåßungarna, hwars underhälle man här altså eij hafwa kan,

emädan ingen koppel fins eller gräsfläck der till tiänlig hwad de nu kunde

här igenom nembl: med fiskerij sig förskaffa skall ändå intet spisa till deß

underhåld, där de icke hade fritt att loosa och confoiera compagnie skiepp åt

Stralsund, Gripswald och Penemünde etc. hwarföre de bekomma af hwart och et

skiepp 1 rdr. och understundom 1 ½ alt efter som skieppet är stort till7 för

cronoskieppen få de intet utan åt Stralsund och Gripswald få de 1 rdr.

färpenningar.

Utlagorna äro deße som Jahrgeld 5 rdr till mans facit 20 koppgelt af hwart

huus 1 ½ rdr, viegeld 3 vorp: schilling för hwart stÿcke. Accijs alla quartal

af hwart huus 11 schilling. Prästen som i Kröslin bor, dit deras kÿrckiogång

hörer bekommar allena af dem fiskewaror efter åboernas egen willia och descition

efter han öf:^r dem et wist qvantum at fodra inga privilegia åtniutet.

Åboerna

Michel Fischer

1

Lucas Karchen

2

Jert Karcken8

3

Hans Fischer

4

Petter Petterson, en hollendare

Transkription

Denna öö Ruden kallad består af sand[-]

högar mest doch mitt uti med liung belupin

sampt på och emillan sandbrinkarna af gräsige

parkar. Särdeles är hon öfwer berömd af det greset.

Marhallan kallad. Den gambla fiskedammens

stelle tecknas med a som och är där uti begrepen

Den odugliga sandstranden runt omkring är

elliest för sig till 64 morg:

Transkription

Siälfwa gården12 är at aftaga af uträkningen, hwaraf man sluta kann at

här intet stort at taga är särdeles uti tork åhr, då boskapen aldeles

här förtorkas deßutan lijda de stoor skada när floder komma i tÿ

at öden snart all öfwer kastas med sand och så betäcker de nedriga platzarna

hwarpå deras bete är, tÿ elliest alt högländt af klara sanden bestående.

Widare bekomma de eij mindre skada när stark drifwande wind anfaller då

sanden ÿhrer öfwer alt, tÿ här äro stora sandhögar som sträcker sig

högt i wädret öfwer öden, hwilka wed starkt wäder krinomkasta13 sin sand.

Hwad elliest deß fiskerij angår, så står dem fritt at fiskia här i salt=

watnet hwar de willia, men skall wed sommardagen intet kunna afkomma

witt från öden emädan de altijd måste wara parat när något skepp ankommer, att när

det skiuter sig ifrån landet begifwa till deß lotsande blifwa de altså mest hemma

wed sina öö och där fiskia, hwilken öö dertill tämmelig beqwämlig ähr, hälst efter

hon är ren från stora stenar och annan oreda runt omkring at man frit

wad draga kann hwar man will för den andra redskapen bruka de nästomkring

liggande wattn.

Elliest är här wed at i ackt taga att alla store lastdragare, skiepp menar iag som gå

på Stettin blifwa här under ön i des hamn den tämmelig god är liggande så lenge

de igenom små farkoster lijchter blifwa ut och inlastade; här äro goda 18 mihl siö=

leds up till Stettin, först Peen upföre förbij Wolgast; sedan lång igenom friska

siön das Kleine und Grosse Haff; och äntl: Papenvater och Oder upföre till staden.14